Njut av mig, det är inte ofta jag är så här vacker

Åh, för första gången på den här bloggen tänkte jag visa en bild. Men läs texten först. Det blir nog ett av de längsta inläggen också. Mycket att berätta. Jag brukar inte göra det för att jag tycker att det är så drygt att föra över bilderna till datorn och så har jag nästan aldrig med mig kameran heller. Även om jag vill och borde det. Sen måste man förminska bilderna med. Det är också drygt.

Iallafall. Det blir inte riktigt samma sak i ord. Det blir inte riktigt lika förklarande. Därför kommer bilden. För ungefär ett dygn sedan skrev jag in mig på St Eriks Ögonsjukhus och ja, här är väl resultatet. Det var sjukt nervöst. Och jag vet inte hur många gånger jag tänkte, ska jag verkligen göra det här? Så läskigt var det. Fram tills i torsdags har det känts lugnt. Men efter det. Jag hoppades att jag skulle missa bussen. Istället kommer jag med en tidigare buss. Så kanske var det meant to be.

Sen fick jag vänta i en evighet. Verkligen. Det var nog det jobbigaste. Ibland så blev jag lugnare. Ibland inte. De hade en supersöt thailändsk sköterska. Inte söt som i snygg utan som i gullig. Omhändertagande. Perfekt för sitt jobb. Vid tio tiden rullade jag ut. Ja, jag har åkt säng! En halvtimme senare åkte jag in i operationssalen. Blev nedsövd. Och vaknade två timmar senare ungefär. Fick gå hem vid halv tre.

Jag ser ut som om någon har misshandlat mina ögon i två års tid. Jag känner mig lite så med, har aldrig knaprat så här mycket tabletter förut. Typ tio stycken på mindre än ett dygn. Jag lär vara lagom bedövad vid det här laget.

Samtidigt känner jag mig lite som en kändis för jag har inte orkat att dra upp någonstans, det är lätt bara för att jag ska slippa alla papparazzias. Jag lovar, nästan övertygad.



Yes mina vänner! Så vacker är jag idag. Jag sover mest. Det blir inte så mycket aktiviteter. Egentligen.

Fast, ja, egentligen skulle jag väl vilja fira. Kanske. För jag ska på intervju på Berghs. De ringde när jag låg under kniven. Jag kände vagt igen numret, för jag vill nog det här lite för mycket för mitt eget bästa.

Jag ringde upp. Receptionist. Bla bla bla. Har du sökt någon av våra diplomutbildningar? Jag. Ja, AD, reklam AD.

Kopplas vidare.

Studievägledare. (Tror jag) Jaa, men Rickard vi vill att du ska komma på intervju!
Jag. Skämtar du?
Hon. Nej, haha, skämtar inte!
Jag. Säkert?
Hon. Helt säkert.
Jag. YES, YES, YES.

Och så fortsatte det lite för skulle se när det passade med intervju. Bla bla bla.
Måndag den fjortonde juni, halv tio. Håll tummarna!

Då kan jag fira.