När jag fyllde tjugotvå

Nu återstår bara ett berg av disk, sängar som ska flyttas ut i förrådet och det där borrandet som inte riktigt vill ge med sig. Vi har såklart solen och allt annat som är vardag i mitt liv just nu. Även om jag önskar att vardagen alltid var som de två senaste dagarna. Om inte alltid så iallafall oftare.

För när bilen rullade ut ville jag springa ifatt och hoppa in. Ibland är det ganska jobbigt att bo långt ifrån min familj.

Jag fyllde tjugotvå i tisdags. Jag fick en frukost, en resväska, en pepparkvarn och pengar. Det var ganska flott. Skärgården var också flott. Men det är något speciellt med saltvatten. Det är det verkligen. Jag gillar hur det känns att jag har badat ända tills nästa gång jag duschar. Och så finns det knappt något bättre sätt att fixa en snygg frisyr på. Saltvatten oh yeah!

Efter två timmar av enorma villor och sommarställen längs med vattnet vart vi framme på Grinda. Sol, bad och en stressad pappa fastän det fanns gott om skugga. Och det vara ganska skönt att somna lite i solen. Hänga med bror.
Och vänta på bord till en halvtaskig restaurang som inte riktigt lyckades och som blev helt dålig när de drog bort markisen för att det "blåste för mycket". Ja, eller hur, de ville bara bli av med oss för när vi gick var den utdragen igen.
Vaxholm nästa dittransporterad med en hundra år gammal båt. Coolt. Vaxholm var varmt. Och röding till middag. Gott.

Hem. Promenad. Ostbricka och sitta uppe till efter tolv. Trevligt.

Torsdag. Ingen stress. Semester. Fotografiska. Parkhäng och picknick. Sova i skuggan. Promenera. Åka in till Östermalm och dricka vin. Roligast var, jag citerar.

"Allvarligt talat..! Gabbe! Vet du vem som sitter på Grev Turegatan?! Michael Douglas och Catherine Zeta Jones"

Det är ganska kul att lyssna på andras telefonsamtal. Vi vände. Mycket riktigt. De satt på en bänk och myste. Lär ju aldrig se någon som är lika känd igen. Egentligen.

Hem. Grilla kött och äta sallad. Och grilla marshmallows! Gott!

Idag. Nu är det bara resterna kvar. Tomt. Det finns liksom inte något som fyller ut lägenheten längre. Och jag har massa vardag att ta tag i. Massa vardags som jag inte ens vill se. Men jag måste och borde verkligen. Jag längtar till den åttonde augusti. Semester. Och jag borde ha en ny dator. Den här är inte så bra. Det suger lite.