När jag inte kom in på Dovas

När man inte kommer in på Dovas så är man full. Det är så det borde vara. Då borde man vara så dräggfull att man inte kan uttala sitt eget namn och har glömt bort vad ens mamma heter. Alla som någon gång varit student i Stockholm måste veta vad Dovas är. Alla som vill ha en billig öl i Stockholm måste veta vad Dovas är. Det är ett av sunkhaken. Inget som man tar någon på första daten till direkt. Ingen som man någonsin tar en date till. Dovas finns på tre ställen, vad jag vet, i Stockholm så det är ju en kedja av sunkhak. Inte för att jag vet varför man vill ha en kedja av sunkhak. Men Dovas ägare vill det iallafall.

Det är billig öl och ingen dresscode att tala om. Det enda som inte riktigt är accepterat är att man är glad. Det har nog inget med Dovas att göra, mer med deras misslyckade vakt att göra. De röda repen hjälper liksom inte till. Tvärtom. Den misslyckade känslan blir bara större tack vare de där repen. De skrattar lite åt vakten i smyg och han vet om det. Och så länge man inte riktigt har nöjt sig med sitt öde som vakt utanför Dovas så tror jag att man egentligen vill sprida sitt missnöje lite extra mycket. Därför. Var inte glad när du vill gå in på ett sunkhak som Dovas. Det accepteras inte. Du har druckit för mycket heter det. Även om du själv inser att du inte ens är i närheten av att ha druckit för mycket. Du är inte i närheten av att glömma bort vad din mamma heter eller hur man uttalar ditt namn. Inte i närheten. Du är bara glad.

Ibland går det även att upptäcka den här bitterheten bland vakter vid andra dörrar. De är liksom sura för att de inte har kommit längre än till dörren. Det tror jag. Jag skulle inte vilja stå vid en dörr och frysa hela natten samtidigt som jag tittar på hur varmt, naket, roligt och alldeles, alldeles underbart det är där innanför. De vill sprida sin bitterhet och släpper inte in glada människor. Jag är övertygad om att de har en hemlig önskan om att stänga ute hela världen så att de kan skratta oss rakt i ansiktet åt vår olycka.

Fast det bästa med att bli nekad på ett ställe som Dovas är att man kan gå vidare till ett ställe som Kåken och faktiskt träffa på en trevlig vakt och en massa andra trevliga människor.