Sömnpiller, någon?

Det är en sådan där natt igen. Det är svårt att somna. Jag är ingen somnare. Jag är heller ingen vaknare. Sömn är inte min grej. Det är väldigt omständigt. Kanske ska man uppfinna ett piller som gör så att man slipper sova på riktigt. Att man inte blev trött förens man själv ville det. Det hade varit vackert. På riktigt. Som tur för mig ikväll har jag sovmorgon och börjar inte förens ett imorgon.

Nu funderar jag på hur det kom sig att man började säga nätverk istället för vänner och bekanta. Är det fejjans fel eller är det bara i mediesverige man gör så? Det var en tjej på båten från Djurgården igår kväll som sa nätverka. Tänk på det. Det låter sjukt weird.

Hela grejen med internet är lite skrämmande. Grejen med nätverket och vem som kan se, kan alla se? Alla kan se. Vad visar jag då. Vad får människor för bild av mig? Av min blogg? Av min twitter? Av min facebook? Av min websida? Jag brukar inte läsa vad jag har skrivit här i efterhand. Jag tror att jag skulle tycka att jag var sorglig då. Jag är sjukligt intresserad av vad andra får för bild av mig. För det är svårt att inte tänka på vad andra tycker och tänker. Det är svårare när man är i en ny grupp av människor. Svårt! Vad får mitt närverk för bild av mig? Svåra frågor. Vill jag visa upp mig som jag visar upp mig idag. Jag vet inte. Kanske. Jag har ju velat det hittills. Jag vill ju vara personlig. Det tycker jag är vackert. Och jag tycker inte att jag har putsat så mycket på mig själv här. Det är också ganska vackert. Fel är vackra. Fel är karaktär. Är inte världens dyraste frimärke feltryckt? Jag kanske klarar av att fortsätta fläka ut mina brister. Den som lever får se.

Jag borde försöka sova. Jag borde. Finns det någon som har ett tips på hur man ska somna lättast? Det hade lätt varit behövligt nu. Hur gör djur? Ha. Ha. Någon som minns? Nu blir det bara strunt. Det håller inte ihop längre. Den röda tråden försvann! En historia med ett dåligt slut. För det är slut just nu.