Closer to awesomeness!

Det finns lite vind i seglen nu. Eller de blåser lite lättare. Det är inte svårt att ta sig fram längre. Det känns bra. Och jag längtar lite tills imorgon. Samtidigt som jag inte gör det för ju närmare imorgon kommer desto närmare slutet kommer vi också. Och jag vill inte ha slutet. Jag vill inte riktigt vara där. (Även om det är ett och ett halvt år tills dess). Jag är inte så vuxen. Fast kanske kommer jag aldrig att bli det. Men det känns bättre och bättre för varje dag som går. Och dagarna måste ju gå. För det är ju så hela världen är uppbyggd. Vi kretsar runt tiden. Kanske är det bra att det går framåt, att återuppleva samma dag varje dag är nog inte så kul. Inte alls kul egentligen. Men det går framåt och det går lättare. Och det är awesome!

Fast jag är fortfarande själv hemma. En annan sak jag gör när jag är själv hemma, förutom att diska när jag vill och slänger alldeles för mycket kläder på golvet, är att inte sova i min säng. Utan i din. För att det luktar som du och då kommer du ju lite närmare mig. I vanliga fall är jag en extremt självständig sovare och vill inte ha något kläng. That's the big no no! Då går det inte att sova. Men din lukt är fin.