Sverige är ett land där det snöar i maj. Ett land där vi skriver texter om att följa med randoms hem för att vi inte vill vara själva. Landet där hjärtan blöder. Melankoliskt, men ack så vackert. Och så är det ett land där vi har semester! Detta idiotiska påfund. Lågsäsong jag spottar på dig.
Sommaren 2011 (läs: tjugohundraelva). Vad ska jag göra med dig? Jag har ångest. Svensk ångest, demoner och sådant. Tankar om att inte vilja vara själv. Fast mest just nu. Hur i helvete spenderar man tolv veckor med att inte göra något? Och samtidigt vara fattig? Vad gör man liksom. Kan inte någon bara ge mig ett jobb? Snälla!?
Eller. Det är ju inte att vara fattig som är det jobbiga. Pengar finns det alltid att ta ifrån. Någonstans. Men just det där med att inte ha något att göra. Sjukt trist. Jag vill ju lära mig saker ju. Entreprenör liksom. 25%. Göra en plan och så. Projekt. Bra tanke där. Kanske. Och så way out west. Jag överlever nog. Kanske på nudlar.
Men det känns som att det här börjar lossna igen. Skrivandet. Det är vackert. Orden passar lite bättre ihop nu än för en månad sedan. Vajert!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar