Är bra = nöjd?

Livet är så jävla svårt. Eller det blir så svårt när man måste tänka på framtiden halva tiden. Idag har jag tänkt på framtiden hela tiden.

Jag vet inte hur jag vill att min framtid ska se ut! Jag vet inte vad jag vill nöja mig med. Om jag någonsin kan nöja mig. Det där perfekta livet. Vart är det? Är det nybakat bröd och gott vin en varm augustikväll? Eller är det ett jobb som CD på en byrå som gör fantastiska jobb? Hur vet jag?

När man är bra, kan man känna sig nöjd då? Bra kanske är fel ord. Bra säger ju egentligen ingenting. Bra på vad då, i jämförelse med vad då? Jag är ju ganska mycket bättre än väldigt många andra på en hel del saker. Men hur intressant är det egentligen? Jag kanske inte ska vara bra, jag kanske ska vara något helt annat.

Det tåls att tänkas på. Helt klart. Jag vet en sak som jag måste bli bättre på iallafall. Mig själv som varumärke.